Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
seldorff, i synnerhet sedan ett par af hennes kamrater
vid akademien rest ut.
“Kom så julafton. Jag minns den som i går. Vi
hade åt hvarandra gjort i ordning några små julklappar.
Mamma satt tyst och sorgsen i förmakssoffan. Jag
hörde på hennes suckar, att hon tänkte på dig, som kanske
redan fått din graf däruppe i isen. Hon såg också med
vemod på Valborg, som gjorde sitt bästa för att synas
glad, och ibland stannade hennes tårskymda blick på
mig, som låg där hjälplös på min soffa.
“Julgranen strålade i det lilla rummet, där mina
söndagsskolbarn nyss fått några små gåfvor.
“Mina tankar dröjde vid den sista julen på Örnaholm.
Jag kom så väl ihåg skogen, där vi hämtade granen, och
i ett nu rullade förbi mig allt som händt sedan dess.
Jag var så inne i mina minnen, att jag blef helt häpen,
då jag hörde en knackning på dörren och omedelbart
därefter såg en maskerad man inträda. Det var så
besynnerligt, att någon tänkte på oss, och våra händer darrade,
när vi mottogo de paket, som han stum och under djupa
bugningar framlämnade. Valborg var den första, som
öppnade sitt, ett tjockt bref med flera sigill. I detta
låg en tusenkronesedel, och på ett papper stod skrifvet
fTill dösseldorfferresan“. Du kan föreställa dig
Valborgs glädje. Vi andra fingo också vackra presenter,
men vi gåfvo oss knappast tid att se på dem, så upptagna
voro vi af Valborgs lycka. ’Tanken på skilsmässan drog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
