Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
salen, och ljus som en solstråle slog hon själf upp
dörrarna och bjöd dem komma in.
De resande gjorde godt skäl för den vällagade,
svenska maten, och sedan Harald riktigt njutit af måltiden
i det gamla barndomshemmet, sporde han, hur det kom
sig, att också hans föräldrar voro på Örnaholm.
€Jo, ser du“, svarade Serena, “när min far i våras
dog, fann jag mig här alldeles ensam, ty som pappa
ville göra allt själf, hade han aldrig anlitat någon hjälp,
och jag hade följaktligen ingen att rådgöra med vare
sig i landtbruk eller affärer. Då tog jag mod till mig
och skref till din far och bad, att han skulle förbarma
sig öfver mig och flytta tillbaka hit, och till följd af
lyckliga omständigheter —“
“Elin har väl fått mitt sista bref“, inföll fru Lindahl,
och vet således, att Valborg är förlofvad med Eginhard
Weidenfeldt.“
“Nej, det har jag visst inte. Jaså, Valborg blef
verkligen förlofvad med honom. Jag trodde det nästan.“
“Systern lär på dödsbädden uttryckt den önskan, att
Valborg skulle fylla hennes plats hos den gamle fadern.
Så skref kammarherrn till mig“, inföll herr Lindabhl,
och han sade i sitt bref, att detta gjorde, att han med
glädje gaf sitt samtycke till sonens val. Men min
ställning blef härigenom också ganska förändrad.
Kammarherrn ville realisera några af sina egendomar, och då
jag lyckades få en bra köpare till Sjövik, föreslog jag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
