Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA KAPITLET
När Anderssonskans Kalle spikade fast Petterssonskan vid planket.
ANDERSSONSSKANS Kalle har alltid varit en vargunge. Kunde
de lefvandes lifvet någen gång företa sig de minsta nyttiga,
så skulle han kunna bli minister, för han har då ett hufve
som de gröfsta vedträn inte biter på, sa Pilgrenskan, när hon mötte
ett offer, en grannfru, alldeles under mitt fönster. — Men de otäcka
stycket ä sin mor opp i dagen. Ställa till missämja mellan grannarne,
de kan han. Madam har naturligStvis hört hur den missformade
bortbytingen bar sej åt mot mej? Inte de? . . . . Annars finns de väl
inte en skvallerkärring mellan Sabbasberg och Dihlström som inte
hört de.
– Jo, kan maa tänka sej, den där usla länken går sta å tar Petterssonskans
sista såpsmula där nere i tvättstugan å går opp i min
mefPde ä då rar-SåPar ^ trappstenarne- O- du milde lille himmel,
de a då for innerligt val att vi ha polis, för annars ginge den
lymmeln bestamdt a sapade trapporna i hela stan. ... Nå där komzå
nnn a morkret-mia stackars man, de ofriserade kräket, å skulle
krafsade^med f V&1’ t0r Si köksdörrn stoS På glänt, hur han
krafsade med fi amfotterna . . Se så där, sa jag, nu är han kulis i-
? Ja’ kiafsa du, tankte jag, tocke ska vänja dej från sprit så
deShnn lT sme<iatt»krSta °PP kjoIn åt min hlla husliga flicka under
on låg på soffan å läste. Men så när hade jag stuckit nålen tvärs
igenom tummen, för jag hörde ett brak, som om Tyska kyrkan skune
a satt sig på Munkbron och alla gummorna skulle stå å ropa: hoj’
de’ Tt T™ man’ *°m kullrat utför traPPan... . Naturligtvis trod-
8hr Var På nocken’ men jag kunde väl inte låta honoa
ligga där å stänga trafiken, utan jag gaf mej i väg . . . . Kors i je afbröt
sig Pilgrenskan, jag tror jag fär lof att gå in till smen så supig
han an a, å låta slå ett jarnband om mej, för jag spricker bestamdt
en vacker dag åf att tänka på den pojkrackarn. SP1ICker bestamdt
– Jo, där kom jag i min oskuld å hade hela munnen full åf fula
ord åt min rackare till man, då jag halkar å vänder benen uppåt å
åker som en högaffel utför trappan . . . . Å me en sån fart sen! . . . .
Hade inte minm stackars gubbe legat å tajit imot därnere, så hade
jag väl åkt snedt öfver gården, ut genom porten å rakt ner i sjön . . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
