Andersonskans Kalle samt ditt och datt för lediga stunder (Andersonsskans Kalle. Pojkstreck o käringsqvaller) / 22 Author: Emil Norlander With: Gus Higgins Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


— Jag ä en modig människa, jag har gift mej å jag har gått
Hamgatan hem ensam en kväll, men tvi för den lede, får jag se en
råtta, så hoppar jag hur högt och hur oanständigt som hälst

Bergströmskan såg helt blek ut.

— Dom ä otäcka! sa hon.

Ill. HIG "Aj! qved Bergströmskan"

Jo, ja menar de, sa Pilgrenskan, när jag nyss kom ut, kom
dar en springandes ofver gårn, som hade en svans som va två
meter lång . . . . Förrexten, tillade hon, kom me, så ska frun få se den
eländiga kaningropen, som Anderssonskans Kalle, den klotformade
latmasken, drajit ihop.

De begge grannfruarna gingo försiktigt öfver gården och stannade
vid en vedbo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>