- Project Runeberg -  Andersonskans Kalle samt ditt och datt för lediga stunder (Andersonsskans Kalle. Pojkstreck o käringsqvaller) /
35

[MARC] Author: Emil Norlander With: Gus Higgins
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


TIONDE KAPITLET.

Anderssonskans Kalle är barnjungfru åt Löfbergskans unge.

PILGRENSKAN var vid ett briljant humör, då hon schasade ut
genom 23: ans port och stötte ihop med Bobergskan, som
varit inne på magasinet och tagit en svinfot på afbetalning.

— Nu vet jag, sa hon, Alida älskar Karl, men si Karls bror älskar
hon också å lilla fru Boberg ska si att furstinnan inte ger sitt
samtycke å att Alida dränker sej å Karls bror skjuter sej så att Alida
till slut måste ta Karl, som hon inte alls kan me. Du min store Absalång,
att de fins fruntimmer, som inte ha mer hjärta än fruns svinfot,
å att de inte finns någon rättvisa te, så en kan få gifta sej med
två karlar, när en råkar älska dom bägge två på engång . . . .


— Nej, hva säjer fru Pilgren. De va en riktit trifli paschasa . . . .
Hvar bor den olyckliga människan?

— Jisses, hojtade Pilgrenskan, har frun inte läst “Fäderneslandets”
följetong?. .. . Frun har då inte nån bildning. Si Bergströmskan
lånar de för två öre i timmen på magasinet å så lånar hon ut de
åt Löfbergskan för ett öre å sen läser hon de högt för Blomkvistskan
å mej. Gud ska veta, att kunde en inte spara, så fick en väl till slut
bo i den där Körsnärsbaracken. där lopporna ä så stora som velusipeder.—

— Ja koss i je ni, sa Bobergskan. aproppen på de ja, hur ä de me
Anderssonskans boffrö till Kalle? . . . . De elemänskade spektaklet
kom sej ju igen efter explositionen me Trollkullen å järndörren å allt
di där.

— Jo, nog kom han sej alltid. Fråga Löfbergskan, ska lilla fru
Boberg få höra . . . . Så snart han ble kry, gnodde han upp på åkarns
höskulle å byggde sej en gräshydda, gubevars. Han va den “raggiga
hyenan”, sa han, å gu ska veta att han ble raggig, då åkarn fick veta
att han gick och trampade i hästarnas mat . . . . Si åkarn tog “den
raggiga hyenan” han å ledde opp’en till hans mamma, men när har
inte den sabla Kalle tur! . . . . Der låg Andersskonskan å kunde inte
klån . . . . Hon orkade inte den arma stackars människan . . . . Å du
min store, att inte ångvälten här utanför kan halka öfver honom, så
man kunde komma på en triflig begrafning en gång å få ro i detta
lifvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:21:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neandkalle/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free