- Project Runeberg -  Andersonskans Kalle samt ditt och datt för lediga stunder (Andersonsskans Kalle. Pojkstreck o käringsqvaller) /
56

[MARC] Author: Emil Norlander With: Gus Higgins
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


FEMTONDE KAPITLET.

Anderssonskans Kalle ramlar i och Pilgrenskan håller graföl.

PiLGRENSKAN smet som en sakta vårvind ut genom 23: ans
port och skulle snedt öfver till magasinsfrun och köpa ett
mått kaffe. I detsamma vek just Bobergskan om hörnet med
en slick potkäs i en tekopp.

— Uh, sa Pilgrenskan och gapade som om hon sväljt ett uppspändt
paraply, de luktar lik! . . . .

— Åhja, snäste Bobergskan af henne med, ä de nån de luktar
lik utåf, så ä de väl åf. somligt . . . . För si somligt ser då ut som om
hon varit dö två gånger, men hin hade gett’na permisånger på några
dar.

— Undra på de, sa Pilgrenskan, som de nu går till i 23: an, skulle
di väl villa vara döa å ligga i ren skjorta med stjälken i nypan
allihop . . . .

— Den elemänskade Anderssonskans kobenta Kalle har väl vari
framme igen, kan jag förstå, inföll Bobergskan, för då ä alla kärringar
i 23:an som om de fått flugan i tungan.

Bobergskan tog med fingret och drog längs kanten af potkäskoppen
och stoppade sedan fingret i mun.

— Oj, pep Pilgrenskan och tog tag i stuprännan, nu kommer
liklukten igen.

— Isses, hva ä de? sa Bobergskan. Känner hon inte, att de ä om
pottschäsen, jag köft, som de luktar.

— Jaså . . . . Kors jag tyckte de luktade lik . . . . Allting luktar lik
förresten nu för tiden, alltsen Anderssonskans rysliga Kalle gick
igen . . . .

Pilgrenskan måste gå två steg från potkäskoppen, och Bobergskan
måtte sätta koppen ned på trappsteget för att inte Pilgrenskan
skulle svimma.

— Nå, men nu har jag ju satt ifrån mej den välsignade pottschäsen,
så nu måtte väl lilla fru Pilgren kunna tala om hva som
händt . . . . Han har väl inte dött, de lilla rara Kallepyret, för då fick
man väl se alla kärringar 23:an gå me en rö rosett i ändan i bara
glädjen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:21:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neandkalle/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free