Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADERTONDE KAPITLET.
Anderssonskans Kalle suger ur alla husets kärringar med
Levinskans blodiglar.
STACKARS Pilgrenskan! Blek som en hvetemjölssäck och
tunn som en knäckebrödskaka hasade hon sig upp för
backen, för att så obemarkt s°m möjligt slinka in i 23:ans port.
Just då kom Bobergskan ut genom magasinsdörrn midt emot med
en stor paltbrodskaka dinglande öfver halsen på en svagdricksbutelj.
Pilgrenskan hann knappast mer än kasta en flyktig blick på
paltbrödet, förrän hon dånade, och hon hade säkert drullat omkull,
om hon inte fått in tummen mellan väggen och stuprännan och kommit
att hanga, uppe, tack vare tummen.
Bobergskan sprang naturligtvis bums efter ett ämbar gammalt
vatten, som stod på åkarns gård, och skulle just stjälpa det öfver
llgrenskan, då denna kvicknade vid och gaf henne en
“tolfskillingsblängare”.
— Snålmara, stönade hon, hvarför skulle hon sno iväg efter
gödselvattnet, när hon hade svagdricka!
— Jo, dä ska jJag säja, snäste Bobergskan, jag har inte rå att
kosta svagdricka på alla dånande kärringar, å förrexten gör de billigare
gödselvattnet samma nytta . . . . Så svimma hon, frun lilla jag
ska nog få lif i’na jag.
— Isch! gnälde Pilgrenskan, under det hon med en trästicka
Pll,f1de-ib0rt raPPnm£en under nageln på tummen. Ta bort de usla
paltbröt, jag tål inte se blo . . . .
— Jysses, frun har väl inte slagit ihjäl Anderssonskans Kalle
heller!
— Nej, gunås, kom det så stönande från Pilgrenskåns blodfattiga
lappar, men nog skulle jag afstå kaffet i fjorton dar, om nån ville
lagga ett skålpund dynamit i byxena pån eller åtminstone fara öfvern
ett par slag me ångvälten.
— Hi, hi, hi, fnissade Bobergskan. Blot kokar i’na förståss.
— Blo, vi ha inget blo, fru Boberg. De fins inte ett käringskrälle
i 23:an, som har så mycke blo, att de ens räcker till en sån där möglig
gammal paltkaka, som fruns där.
— Åhja, sa Bobergskan, guskelof ni ha gallan kvar, men jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
