- Project Runeberg -  Andersonskans Kalle samt ditt och datt för lediga stunder (Andersonsskans Kalle. Pojkstreck o käringsqvaller) /
77

[MARC] Author: Emil Norlander With: Gus Higgins
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


— Ja, jag kunde rakt inte häjda mej å så ga jag mej ner på
issjokerna . . . . Först va jag lite haj förstås, men så började jag jumpa
precis som pojkarna därute . . . . Du milde, de va som att gå på en
trasi resårmadrass . . . . Än va jag uppe i luften, å än va jag nere me
ena skånken i vattnet så de sa kluck! när jag drog opp’en igen . . . .
Men hvem tänkte på de? . . . . Snart va jag alldels inpå pojkarna å
jag kunde riktigt på nära håll få si Anderssonskans Kalle sticka sina
fula små klöfvar i vädret å allri komma upp mera . . . . Då, just
då, fru Karlsson . . . .

— Nä . . . . Hva då?

— Jo då fick di lymlarna syn på mej å de fast jag skutta så tyst
som en liten vattentolfva öfver isen. Å bums skrek Anderssonskans
Kalle: “Hurra för tokiga Pilgrenskan!” Jag tog natulitvis kjolen öfven
hufve för att inte synas, men tänk, då tog di me käppar, di hade,
å peta loss isflaket . . . . Tänk sej, di peta ut mej till hafs . . . .

— Koss i je!

— Ja, “koss i je”, de kan frun säja, de . . . . Men tänk på mej,
som stog som en annan maststump på ett isflak å segla med full vind
i stubben långt, långt ut . . . . Oj, så jag skrek, men pojkarna di hurra
värre, å så trodde folk att jag va ute å profseglade, så ingen brydde
sej om mej . . . . Du min milde, jag trodde de skulle bära åf jorden
rundt . . . . Tänk, jorden rundt i bara stubben! . . . .

— Ja tänk!

— Di sade jag gjorde 23 knop, men sjelf visste jag inte hva jag
gjorde . . . . Jag bara knopade i väg, å du min skapare så de barka åf!
. . . .Jag tyckte jag va halfvägs till Amedrikat. då jag dånade åf ifrån
alltihop å vakna inte opp förrän jag kände en båshake innanför snörlifve
i ryggen på mej å märkte hur di hala å drog . . . . Herre je, så de
drog! Di drog mej upp på Jönssons veskuta. men lyckligtvis hade
jag kjoln öfver hufvet så di såg inte hvem jag va . . . . Men de värsta
af allt, kan fru Karlsson tänka sej hva de va?

— Nä . . . .

— Jo, medan jag låg mellan filtar å inte kunde klån, hade den
patentindioten Anderssonskans Kalle satt upp ett plakat på min
dörr, på hvilke stog:

En profseglad isjakt af gammalt
kärringtimmer finnes att
bese på stället.

— Nå, slöt Pilgrenskan. kan man inte me glädje upplåta sin
vebo åt en sån himlakrabba att stå lik i, hva?

illustration placeholder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:21:30 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/neandkalle/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free