Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stängningsdags, min herre!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Zaremba på Dagens Nyheter hade svårt att förstå vad
jag menade med att Bachner var en falskt citerande:
– Men orden finns ju?
Nå, att Dagens Nyheters Zaremba menade sig inte
riktigt kunna se skillnaden mellan uttrycken falskcitat
och falskt citerande det tror jag inte beror så mycket på
en Zarembas vacklande språkkänsla som hans
redaktions traditionella motvilja mot Myrdal.
Tidningsredaktioner som människor har knepigt själsliv; i
redaktionerna sitter det i väggarna och färgar av sig på de
personer som tillfälligt vistas i lokalerna. Vad Myrdal
och DN beträffar kan detta tvärs genom alla växlande
politiska och kulturella konjunkturer spåras (just
genom bibliografin!) mer än en generation tillbaka.
Men avgörande är att den som med bibliografin i
handen går att se efter snabbt finner att det just är den
av Bachner falskt citerade Myrdal som är en den som
ihärdigast har skrivit om rasismen som en tjänande
ideologi. Skrivit — och belagt — den svenska
rasforskningen och dess betydelse för den hitlerska rasismen. I
artikel efter artikel, i långa och väl dokumenterade
resonemang, som i Den onödiga samtiden, visade jag också
att rasismen alls icke är en missuppfattad biologism.
Den förklaringen är en fälla. Genom årtiondena har jag
skrivit om antisemitism, nazism och folkmord; och i
Bilden som vapen har jag visat hur reaktionen använde
den antisemitiska bilden vid sekelskiftet och under
andra världskriget. Hade jag varit liberal, hade jag trott på
att det fanns någon intellektuell heder i offentlig debatt
skulle jag tyckt att det var pinsamt att Arne Ruth inte
tagit upp detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
