Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordet fjättrat i ämbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men innan Göransson blev taburettinsutten talade han
själv på vår stämma om FiB/K:s riktiga politik.
Nåja ämbetsmän och politiker är sig lika.
Men det finns skäl till denna statens vilja till kontroll
över ordet. Här råder allmän rösträtt, lag och ordning;
framsteg, folkstyre, välfärd och frisinne. För att inte tala
om medmänsklighet. Det står i varje lärobok och varje
statlig informationsskrift. Och Fan ta oss som inte är
överens om det. Vi har — som olika politiker från olika
partier med monoman envishet upprepat så länge jag
kan minnas — ställt oss utanför den demokratiska
gemenskapen och bör behandlas därefter.
Visserligen finns nu som på Karl Johans tid här i
landet justitieämbetsmän som inte ens anser
grundlagen värd att vara dasspapper, poliser och domstolar
som mot betalning och befordran står till överhetens
tjänst med lite av varje. Vi från Folket i
Bild/Kulturfront vet av erfarenhet hur det går när material om
överhetens brottslighet publiceras. De kriminella
belönas och de hederliga fängslas med hjälp av fixade lagar
och korrupta domare.
Det är så mycket vi alla vet men ingen talar om. Till
exempel att här bland oss — också här i salen — finns
angivare. Ty i Sverige råder personalkontroll. Mot de
olika politiska poliskårer som ligger i fejd med varandra
— men som står enade mot oliktänkande — har
undersåtarna ingen rätt. En svensk kan inte som en västtysk
kräva den formella rätten att försvara sig mot
angiveriet; en svensk kan inte som en nordamerikan begära att
se sin dossier med hänvisning till någon
informationsfrihet. Den svenske undersåten tröstas dock med att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
