- Project Runeberg -  Inför nedräkningen /
150

(1993) [MARC] Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett utkast till Barndom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är sant. Men konflikterna är nyttiga. Genom dem
utvecklas man. Mig gav de en stor frihet som jag kan
utnyttja till arbete.

Men visst hade det varit roligare att ha haft en
annan barndom.

Nu läser jag lite mer än femton år senare vad jag skrev
till VI. Men varför i helvete skall jag vara så förstående.
Så snällt och inåtvänt leende.

Hur var det innan jag lyfte stolen mot Gunnar och
sade:

– Ett steg till gubbdjävel och jag slår in skallen på
dig!

Skriv det än en gång. Skriv det rakare.
Modern, den svalt leende Alva, hade nyss haft en
period då hon trodde jag skulle bli mindre tjock och mer
skolanpassad av att hypnotiseras. Hon hade sökt upp
en radikal hypnositör. Det krävdes mycket motstånd av
mig att klara att både ligga och se samarbetsvillig ut,
komma med vänliga ord och läten mot den psykologiskt
hypnotiserande läkaren och samtidigt inom mig hålla
mot av alla krafter.

Hålla mot. Men hela tiden dock le vänligt mot
terapeuten. När den kuren inte lyckades talade hon med
en sprutdoktor. Hon liksom Gunnar trodde ju på
sprutor. Alva talade med läkaren och Gunnar
instämde.

De visste hur det var. Jag var tjock och slö. På
fotografierna från den tiden ser jag inte särskilt tjock ut och
slö var jag inte i det som intresserade mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nedrakn/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free