Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Tolv på det trettonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta ger mig möjlighet att inifrån två gånger öppna
en tid. Den berättande själv söker sig i denna volym just
till den morgondagens värld som projekterades under
krisen för femtio år sedan; den som nu formerats kring
oss.
Biografi är det inte och dikt smakar mig skämd fisk i
munnen. Berättelse kallar jag det ty det mesta som
kallas skönlitteratur tycks mig nu som förr dåligt påhittat;
ointressant. Arty crafty, skulle jag sagt 1940. Tillgjort
och tillkämpat. Intendentkonst! Insmilade böcker med
kritikertycke! Därför sökte jag förra vintern i En
Meccanopojkes berättelse visa hur man också kunde skriva.
Att på ett lättillgängligt och allmänbegripligt sätt med
hjälp av bilder och citat och exakthet och fabulering och
kommentarer som nästan inte skulle uppfattas som om
jag hade skrivit dem utan som om de var självskrivna (i
ordets verkliga mening) med trettonårsmedvetenhet
framställa den borgerliga teknikberusningens och
framtidstrons dubbelhet. Publicera en bok om bourgeoisiens
ideologi och teknisk fantasi som byggts så att den skulle
fungera på alla nivåer. Nå fram med orden till den
andra publiken. Kanske lyckades jag. Teknikerna
nådde jag. De litterära — utom Björn Nilsson — var enbart
förvirrade. De visste inte hur de skulle bete sig inför
gestaltningen av Bjarne Nyrenius. Hans artikel
"Planetariska maskiner" läste jag om i går. Den håller —
trots något skrivfel — både som karaktärsteckning av
figuren Bjarne och som självständig text.
Vårvintern 1988 när jag skulle resa till Sovjetunionen
med författarförbundsdelegationen för att diskutera
författarfrågor var det arbetet nästan slutfört och jag höll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
