Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Tolv på det trettonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pojken som genom detta befriade sig. Tvärtemot vad de
alla sade och skrev om att trygghet och säkerhet gav
frihet var det just tvetydigheten — och ekluten! — som
gav frihetsmöjlighet. Om det skulle jag skriva i
Barndom.
Trots att jag visste att mina föräldrar och deras
rådgivare skulle organisera sina kontakter till att ingripa
om jag skrev något med utgångspunkt i denna min
uppväxt — oavsett vad jag skrev — hade jag nu när jag
börjat få känning av hjärtat kanske att välja mellan att
alls ingenting skriva — aldrig alltså! — eller att ta det
obehaget. Nu var det heller inte fyrtiotal längre. Nu
skulle det jag skrev få förläggare.
Jag försökte skydda mig. Se till att mina ord skulle nå
fram till publik innan de stämplats. Obehaget blev dock
värre än jag kunnat tänka mig. Anmälningar och
hotelser. Advokater som sprang till förlag och till TV för att
söka stoppa. Organiserade inlägg i svensk och utländsk
press. Stora intervjuer med Gunnar om hur jag i
Barndom drevs av sanslöst hat mot socialdemokrati och
arbetarrörelse. Detta hade inte mycket med mina böcker
att göra. Heller inte med mig. Så var det ju inte. Nu är
de båda döda.
Hade jag varit i Gunnars ställe och förmått se bortom
hörnet och kunnat funderat ut nekrologerna i förväg
skulle jag både tänkt mig för i utfallen mot sonen Jan
och varit försiktigare med älsklingsdottern Sissela. Hon
hade visserligen gjort rätt karriär och även vittnat för
dem mot Barndom men nu när han låg döende satt hon
och läste korrektur på en biografi över Alva som var just
så oblyg, så avslöjande personlig och just så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
