Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mälarsommar 1989
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig in har jag hört ett enda pip från dem sedan hon
vuxnade till sig. Men hon umgås inte med andra
människor än oss. Hon håller sig alltid osynlig när det
kommer folk i huset.
Hennes dotter Negresco är namngiven efter hotellet i
Nice. Där har vi lunchat någon gång och Negresco har
något lojt och lyxigt i karaktären. Därtill är hon typiskt
svart med vita strumpor. Det är en vacker och lite
karaktärslöst vänlig katta. Stryker sig urskillningslöst
mot första bästa människoben. Hon är ganska rar men
jag har ingen vidare respekt för henne.
Jag sitter och ser på kattungarna. Den stora ludna
grå går med bestämda kliv mot trappen. Han kan snart
ta sig uppför den trappan till övervåningen. Hela
gårdagen kämpade han var gång han var vaken. Kom
nästan uppför trappsteget, men klorna höll inte och han
hade inte tillräcklig styrka i frambenen, han slant,
ramlade, pratade med oss om det och kastade sig upp mot
trappen igen. Han är den ihärdigaste och i dag kommer
han nog att klara det första steget. Om två dagar klarar
han hela trappan. Då får vi stänga av den så som vi
stängt av till huset från hallen där de får hållas.
Den tigrerade pojken är äventyrligast. Han brukar ge
sig ut på gården. Men då blir modern, Negresco, orolig.
Vi har ju fiskgjusebo här och fiskgjusen äter kattungar.
Sägs det. Eller i varje fall tror kattan det. Men hon
orkar inte bära honom i nackskinnet. Hon är en späd
ungkatta ännu trots att hon just fått fem ungar. Hon ber
mig hämta in honom. Jag gör det. Han sprattlar. När
jag släpper ner honom i hallen skyndar han sig ut igen.
Den sörmländskt svarta med vita tassar finns inne i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
