- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
25

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elden hade spritt sig ned i trädet och eld glödde ännu
under stubben. Gamen gav nu choroti av denna eld och
sedan dess ha de eld. Från denna man och kvinna härstamma
alla choroti.[1]

Chacos skogar äro mycket rika på vilda, ätbara frukter.
Hela skogar finnas av algarobo[2] och tusca[3], hela snår av
Chañar[4]. Den slingerväxt, som bär tasifrukten är mycket
allmän. I vattenlösa trakter hämta indianerna vatten ur
en rot, av de vita liksom av chiriguano kallad sipoy.

Djurlivet är ej vidare rikt. Av större vilt ser man mest
råbockar och strutsar. Jaguar er äro som nämnt allmänna.
Att döma av spåren äro tapirer och vildsvin ej ovanliga.
Rävar ser man även i mängd. Bältorna äro allmänna. Den
egendomliga vindhundliknande hund[5], som är känd från
Chaco, är sällsynt. Fågellivet i synnerhet i skogen är
fattigt. Flodstränderna och sumpmarkerna livas av en eller
annan stork eller and. Ödlor, även de stora iguanaödlorna,
kila under varma soldagar över allt omkring. Miltals äro
slätterna översållade av jordråttornas, för ryttaren så
besvärliga, hålor.

De vilda djuren erbjuda i Chaco icke mycken fara för
den, som bär eldvapen. Jaguar en är indianernas fasa. Kort
före jag en gång kom till ett matacoläger, hade en jaguar
släpat bort och dödat en indian från en eld, där han låg och
sov jämte ett tjugutal kamrater. Giftiga ormar, även
skallerormar, förekomma, men man ser dem sällan. I sjöarna
kan man ej bada och det kan även vara farligt i floden.


[1] Ehrenreich (30—31) antager även att till sådana »Sindbrandmythen»
har stora pampasbränder givit upphov. Die Mythen und Legenden der
Südamerikanischen Urvölker. Berlin 1905. Suppl. Zeitsch. für Ethn. En
saga liknande denna är bekant från arowakerna i Guyana och från
Yuracàre.

[2] Prosopis alba.
[3] Acacia aroma.
[4] Gourliea decortitans.
[5] Canis jubatus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free