- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
26

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det finnes knappast en indian vid Rio Pilcomayo, som ej
har talrika ärr av palometafiskar[1][2]. Med sina knivvassa
tänder skära dessa ut stora köttstycken ur kroppen på dem,
som äro nog oförsiktiga att bada, där de finnas. En gång
skulle Moberg simma över Rio Pilcomayo. Det var under
slutet av torrtiden och vattnet strömmade fram i en smal,
djup ränna. Alldeles översköljd av blod kom han ur floden.
En liten siluroidfisk hade i massa överfallit honom och
tillfogat honom talrika djupa sår med sina vassa,
lancettformade fenor. För att skydda sig mot palometafiskens bett
använda ashluslay, när de vada i sumpmarkerna, strumpor
tätt knutna av caraguatásnören[3].

Vackert är det ej i Chaco. Skogen tjusar ej ögat genom
någon yppig grönska, palmskogarna och vassnåren trötta
genom sin enformighet, sjöarna äro få och små. Rio
Pilcomayo har här inga bifloder. Ingen kulle, intet berg
finnes, varifrån man kan få utsikt över landet. I det inre av
Chaco finnes icke ens en sten, knappast ett gruskorn. Av
stoft och slam består marken överallt.

Regntiden börjar i november eller december och slutar i
april eller maj. Gör man en resa till dessa trakter och
tänker blott följa Rio Pilcomayo, är torrtiden den bästa tiden
att färdas. För att göra exkursioner inåt det vattenfattiga
norra Chaco bör man välja början av regntiden.

Chaco är hälsosamt. Under vår vistelse vid Rio
Pilcomayo sjuknade varken jag eller mina följeslagare och de
vita nybyggarna förefalla i regel ha god hälsa. Möjligt är,
att personer med svagt bröst i längden fara illa av de
vidriga stoftstormarna.

Vi togo nu avsked av våra vänner i Tonés by och lovade


[1] Eric v. Rosen har publicerat en utmärkt fotografi av en choroti
med ett ärr efter en sådan fisk. The Chorotes Indians in the Bolivian
Chaco. Stockholm 1904. Tavlan VI.

[2] Serrosalmo sp.

[3] Caraguatá = Bromelia Serra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free