Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) / 31 (1926) Author: Erland Nordenskiöld Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vatten	inyat	ināt
Jord	áshnâte	cotjât
God	es	is
Dålig	häes
Långt	tóshhue	tójke
Nära	hätóshhue	chásle
Fisk	siúsh	sajetj
Hund	aléna	núu
Hynda	alénaséshni	núuasésna
Salt	chuhóne	sifóni
Tobak	shushu	finóc
Majs	péāta	láutsitj
Mor	téte, máma	mimé
Dotter	yóse	yósi
Hus	huéte	huéte
Han, du	náca, téla
Jag	yá (m)
Nej	hä	am
Finns ej	náhipa	ámpa
Ja (svar)	häe, téy	létj, hé
Kvinna	aséshnia	asésna
Hustru	tsémbla	chácfä
I morgon	káshlomata	slúmasi
Väg	náyi	náiss
Tobakspipa	kiti	finkoshi
Rio Pilcomayo	téuk, tehuóc	téhuoc

För föremål, som dessa indianer fått från de vita, eller se de vita
använda, göra de egna ord och lära sig oftast ej de spanska
benämningarna, t. ex.

Choroti.

Blyertspenna — bésnike.

Glasögon — ukíne.

Revolver — sēta.

Anteckningsbok — ésenick.

Stövel — sāti.

Klocka (för solen) — kílekíe.

Uttalet av chorotispråket, tyckte jag ej var särskilt svårt, ashluslay
uttala däremot en del ord så, att det behövs en viss tungakrobatik
för att härma dem. Särskilt äro en del strup- och väsljud svåra att
återge.

Räkneorden. Ashluslay.

1 = huéshla.

2 = näpú.

3 = pú-shaná.

4 = it-chat-cúch (svårt halsljud).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>