Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) / 39 (1926) Author: Erland Nordenskiöld Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från olika håll för att taga upp kampen, men då all
organisation saknades, var det likväl alltid blott en del av
krigarna. De flesta höllo sig undan, rädda om sitt eget skinn.

Där fattades en man, som befallde och blev åtlydd.

Indianhemmet.

Såväl hos choroti som hos ashluslay finna vi den runda
eller ovala chacohyddan, som är bekant från fotografier och
reseberättelser. Allt efter årstiden är den byggd med mer
eller mindre sorgfällighet. Den är ungefär 2 à 4 m. i
diameter. För att skydda sig mot de kalla, sydliga
vintervindarna äro de hyddor, som ligga på slätten, bättre byggda
än de, som äro i skogen. Ofta äro flera hyddor byggda
tillsammans, så att de bestå av flera rum med minst en
familj i varje. Hyddorna äro gjorda av grenar, som äro
nedstuckna i marken och böjda ihop i mitten och täckta med
gräs. Bindmaterial saknas nästan fullständigt. Inga
hyddor äro klädda med jord eller lera. Ingången, som består
av en liten sned gång, såvida hyddan ligger på
slätten, är ej riktad åt något visst väderstreck utan i regel
inåt byn. Många hyddor ha flera ingångar. En del äro
byggda så illa, att man kan gå in ungefär var som helst.
Hos ashluslay har jag sett välbyggda hyddor, som voro
över tre meter höga. Vanligt är dock att hyddan invändigt
ej är fullt två meter och att ingången är ungefär en meter
hög.

Även en fyrkantig hyddtyp finnes hos dessa indianer.
Det är kokskjulen (bild 7). Dessa ha platta tak täckta med
gräs och användas att koka och bo i under dagarna och
under varma nätter. På taken till dessa brukar man torka
fisk. I ett par ashluslaybyar såg jag mitt på den öppna
platsen i byn flera sådana kokskjul, som voro oregelbundet
hopbyggda. Dessa till storleken här ganska ovanliga
byggnader användas till soltält under dryckesfesterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>