- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
41

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tills genom friktionen glödande trästoft uppkommer. Dessa
elddon hålla likväl numera på att försvinna och att
ersättas av flinta, stål och fnöske (här caraguatábast) samt
av tändstickor, som tyvärr ej äro av svenskt utan av
italienskt fabrikat.

Varje indian äger ej mera än hela familjen kan bära
bort. Det mesta av detta är upphängt i taket i hyddorna
eller är instucket i väggarna. Några hänghyllor eller
hängklykor ser man ej. Varje individ förvarar sina
tillhörigheter för sig, mest i stora väskor av caraguatá eller av
skinn. Mitt älsklingsgöra var att rota i dessa påsar. I
dem är en enda röra av redskap, prydnader, läkemedel,
frön, smuts och insekter.

Som sagt, varje individ har sina påsar. En hustru
förvarar sålunda sina saker avskilda från sin mans. Ett barn
har också sin egen lilla påse.

I krukor tilltäppta med vax förvara de frön, som
gömmas för sådden. I taket hänger ofta tobak och torkad frukt.
I särskilda utbyggnader förvaras större kvantiteter av dessa
konserver.

Byarna äro alltid bevakade av arga, men fega hundar,
som giva hals, om någon främling närmar sig byn. De
dela indianens ovilja mot den vite mannen.

Kommer man på besök i en chorotihydda, så bjuds man
i regel en träkloss att sitta på. Hos ashluslay får man
däremot ett skinn eller en vassmatta.

I allra tidigaste morgonstund börjar arbetet i dessa
indianbyar. Kvinnorna börja sina hushållsgöromål, gå ut och
samla frukt eller taga itu med något annat arbete, männen
snida sina redskap, gå på jakt eller sova de helt enkelt.
Först när det blir varmt, gå de till sitt fiske. Är det
mycket kallt, stannar man helst inne i den värmande hyddan,
tills solen gått upp ordentligt. Under förmiddagen äro de
flesta indianer och indianskor ute för att skaffa mat till
hemmet. Framåt middagen börjar man komma hem, med
vad man lyckats samla eller fånga. Har man haft tur,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free