- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
44

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Under maj och juni samt under november leva choroti
i överflöd. Då svälla magarna. Under augusti och
september är det bristtid.

Ashluslay börja redan sin skörd i november. De ha
antagligen mera sällan brist än choroti.

Alla Pilcomayoindianer äro ivriga fiskare och det är
blott de indianer, som bo mycket avlägset från floden, som
ej deltaga i detta. Fiskredskapen bestå hos choroti
uteslutande av nät. Ashluslay använda även ett slags korgar.
Av nät finnas tvenne typer, av vilka vi här se bägge
användas.

Skjutning av fisk med pil och båge, som är så vanligt
bland de flesta av Sydamerikas indianer, har jag aldrig sett
hos choroti eller ashluslay. Krokfiske är okänt, utom där
det införts av de vita.

Fiskarens utrustning består utom av näten av en klubba,
med vilken fisken dödas och en tränål med snöre, på vilket
fiskarna trädas upp. Nålen stickes genom fiskarnas ögon och
snöret med de fångade fiskarna bindes om livet, så att de
hänga bak som en svans.

En fiskeutfärd med indianerna hör till de bästa nöjen,
som bjuds på vid Rio Pilcomayo. När solen börjat värma,
vandra indianerna, män och gossar, i väg med sina nät.
Kvinnorna stanna hemma eller gå ut att söka vilda
frukter. De gamla männen bära i regel spärrnäten, de unga
dyknäten. När man kommit till floden, där man ämnar
fiska, lägger man bort mantlar, prydnader och
caraguatáväskor. Naken, eller klädd blott i ett bälte av läder, fiskar
man.

Ett antal indianer bilda med sina spärrnät en kedja över
floden. De övriga indianerna driva därefter fisken mot
denna kedja, under det att de själva fiska med sina
dyknät.

Det går livligt till vid fisket, ty det är inte ett arbete, det
är ett nöje. Där dyker en med nätet före, för att efter en
stund komma upp till vattenytan med en vacker fisk, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free