Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med vilka de rensa sina åkrar. Dessa spadar ha, som
nämnt, en egendomlig paddelliknande form. I regel äro
de gjorda i ett stycke. Någon gång är bladet fastbundet vid
skaftet. Det är männen, som rensa åkrarna. Sådd och
skörd sker gemensamt av bägge könen. Det är dock alltid
kvinnorna och barnen, som bära hem åkerbruksprodukterna,
såvida de ej föra dem på häst eller åsnerygg. Tiden för
sådden beräknas efter sjustjärnornas ställning i
förhållande till horisonten. Årstiden beräknas även efter
algarobofrukten och andra vilda frukters mognadstid. Mindre
perioder räknas efter månen.
Den viktigaste, av de här odlade växterna, är majsen.
Av märkligare kulturväxter, som kunna odlas här, äro
bananerna okända.
Det är det mera omtänksamma, svagare könet, som
bevarar frön från skörd till sådd. Under bristtid kan det
vara ganska svårt att gömma utsädet för de hungriga
magarna.
Jakten spelar hos de indianer, som bo vid floden, en
obetydlig roll. De ashluslay, vilka bo avlägset från Rio
Pilcomayo, äro däremot ivriga jägare, vilket man kan se av
rikedomen på skinn och ben av vilda djur i hyddorna.
De vapen, som användas vid jakten, äro framför allt
pil och båge. Jag undrar, vad en indian från nordöstra
Bolivia, t. ex. en yuracáre eller gúarayú, skulle säga, om
han fick se chacoindianernas pilar och bågar, se huru de
äro illa gjorda och oftast sakna styr fjädrar. Han skulle
säkert skratta åt eländet. Skulle han sedan utmana dem
till målskjutning, så segrade han naturligtvis genast över
choroti. Däremot skulle han kanske förvåna sig, med
vilken kläm och säkerhet ashluslay skjuta med dessa fula
pilar. Även i Chaco finna vi pilar med trubbig klumpspets
för fågelskytte. Dessa spetsar äro ej runda såsom en del
författare påstå, för att fåglarna skola dödas, utan att
fjädrarna blodas, då de här aldrig brukas till de fåglar, av
vilka man använder sig av fjädrarna. Pilarna ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
