- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
49

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uteslutande klumpiga, trubbiga spetsar, därför att de ej skola
fastna i trädens grenar och på så sätt gå förlorade. Skjuter
man en fågel med en spetsig pil, går den lätt in i en gren
och fastnar, så att det kan vara både svårt och besvärligt
att taga ned den. Indianen söker nämligen, när han kan,
alltid reda på de pilar, som förlorat sitt mål.

Vid vildsvinsjakt ställas svinen med hundarna, varefter
de dödas med klubbor. Lerkulsbågen är vanlig hos ashluslay
till fågelskytte. Hos choroti har jag blott sett den som
leksak. Även slungor använda dessa indianer. Jag har dock
aldrig sett dem brukas på jakt.

Chacoindianerna äro icke så ivriga jägare, som nästan
alla indianer, jag känt från nordöstra Bolivia. Moberg hade
många gånger tillfälle att förarga sig åtminstone över
choroti bristande intresse för att gå på jakt, ty han hade
ganska svårt att få sällskap, när han ville ut och jaga.

En riktig jägare lyser aldrig med lånta fjädrar. När
en indian, som är verklig jägare, bär några tänder eller
lysande fjädrar, så är det egna jakttroféer, med vilka han
stoltserar. En choroti pryder sig lika gärna med en hittad
fjäder eller med fjädrar från en fågel, som en annan
dödat. När vi skjutit t. ex. en stork, så delade indianerna
fjädrarna sinsemellan, så att var och en fick ett par.

Åtskilliga amuletter användas av ashluslay vid jakten.
Bär man på sig i den alltid oumbärliga caraguatáväskan
ett huvud av en sköldpadda, så kan man smyga sig på
råbockarna, utan att de rusa i väg. Vid jakten på struts är
det bra att ha med sig hudstycken, som man tagit från
bröstet på strutsar som man dödat. Mycket vanligt är, att
jakthyddor byggas på lämpliga ställen såsom vid
vattendrag, dit djuren komma ned för att dricka, där strutsarna
beta o. s. v. Man förstår sig även på att använda snaror.

Det är männen, som samla honung och vax. Det
senare använda indianerna till sina pilar, till proppar, i
lerkärl, till allehanda lagningar m. m.

För att de skola ha bättre tur att finna binas bon,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free