Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dagar till avlägsna, fruktrika skogar, där de en tid slå sig
ned under ivrigt arbete. När man ser en sådan
»konservfabrik», kommer man ovillkorligen att tänka på likheten
med våra nordiska kvinnors stora höstsyltning. Överallt
ligga högar med rå frukt, kokad frukt, stekt frukt och
torkad frukt. Av stort intresse äro de ugnar, som jag sett
användas av ashluslay, för att rosta frukt i.
En sådan ugn är beskriven och avbildad å bild 14. Den
är av samma typ som de ugnar tsirákuaindianerna i norra
Chaco använda. Sedan frukterna rostats, torkas de och
kunna bevaras i många månader. Indiankvinnan är en liten
omtänksam husmor.
Detta förvånar kanske läsaren, som möjligen hört
naturfolken beskrivas, såsom om de blott levde för dagen och
aldrig tänkte på kommande bristtider.
Maten koka indianskorna i enkla lergrytor. Man äter
i regel ur skålar av kalebasser och med fingrarna eller en
sked av en mussla eller en kalebass. Då kvinnorna ej
alltid ha tillgång till en järnkniv använda de ännu träknivar,
med vilka de fjälla och rensa fisken.
Mortlar av hårt trä med stötar av samma material äro
vanliga. Ashluslay använda även mortlar av ett helt
annat högst märkvärdigt slag. De bestå av gropar i jorden,
som man invändigt klätt med lera, som fått torka i solen.
Naturligtvis bliva de frukter, som krossas i dessa mortlar,
något jordblandade, men litet smuts mer eller mindre gör
så litet till saken i det indianska köket.
Korgar äro bland dessa indianer okända, ävenså
verkliga såll. När indianskorna vilja sålla t. ex. algarobomjöl
(bild 11), använda de helt enkelt ett stycke av en
caraguatáväska. Orsaken till att chacoindianerna ej tillverka korgar
kan knappast vara fullständig obekantskap om dem, ty
direkt eller indirekt känna de till chiriguano, som ha sådana.
Lämpligt material, d. v. s. palmblad finnas även rik
tillgång på. I det stora hela ersätta dock caraguatákassarna
fullständigt alla korgar och äro därtill hållbarare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
