- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
70

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skämtsamma anmärkningar. Det är inte ovanligt, att flickorna i
chorotibyarna bygga sig litet avsides från byn en särskild
hydda, där de ta emot herrbesök.

Männen synas ej bry sig mycket om flickornas utseende.
För att få reda på deras smak, har jag ofta frågat dem,
vilken flicka de tyckte vara vackrast. Med indianens
vanliga takt svarade de alltid undvikande. Männen slåss aldrig
om flickorna. Svartsjukan härjar däremot bland kvinnorna.
Med boxhandskar av tapirhud (bild 29) eller annat hårt
material och i värsta fall med bensylar kämpa de om en
åtrådd man. Det synes mig, som vore det mera ansiktets än
kroppens skönhet, som tilltalar indiankvinnan. Bland
chorotimännen iakttog jag särskilt två, som syntes vara
kvinnornas gunstlingar. Enligt mina begrepp sågo de mycket
bra ut. Dessa herrar voro alltid illa klösta på händerna och
i ansiktet. Det var minnen av ömt kärleksgnabb. En
choroti- eller ashluslayflicka kysser aldrig sin älskade, hon
klöser och spottar honom i ansiktet. Chorotikvinnan söker
efter första menstruationen ut en man, som är hennes älskare
under några månader, sedan byter hon och lever några år
gladeligen. Till slut väljer hon ut åt sig en följeslagare
för hela livet och blir en trogen och mycket arbetsam hustru.

Bland ashluslay äro förhållandena lika fria som bland
choroti, de synas mig dock ännu primitivare. Efter dansen
gå flickorna och gossarna var för sig. De förra lägga sig
utanför hyddorna, där de turvis besökas av de senare. Den
s. k. skamkänslan synes vara föga utvecklad, flera par
ligga tillsammans, och åskådare äro ej ovanliga. Även dessa
flickor bliva snälla och bra hustrur, sedan den fria
kärlekens period är över.

Choroti- liksom troligen även ashluslayflickorna ha ej
barn före de gifta sig. Detta ordnas som nämnt genom
fosterfördrivning och barnamord.

Läsaren av ovanstående tycker sannolikt, att »moralen»
bland mina Pilcomayovänner står mycket lågt. Jag vill
dock framhålla, att trots den fullständigt fria kärleken bland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free