Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
livet, hos chiriguano ta männen initiativet. Chorotikvinnan
väljer sig en man för att arbeta för honom och med honom,
under det att chiriguanokvinnan arbetar gemensamt med
mannen för hemmet. När en chorotiflicka gifter sig, är hon
redan något passerad. Chiriguanoindianen tar en orörd
flicka till hustru. För chorotikvinnan börjas med giftermålet
den tredje perioden av hennes liv, arbetsperioden,
chiriguanokvinnan har, när hon gifter sig, ännu sin ungdom kvar
och kan ännu behaga sin man. Vi se sålunda att kvinnans
ställning är bättre, där männen fria, än där hon friar själv.
De gifta kvinnorna deltaga aldrig i dansen och de gifta
männen högst sällan. När de senare dansa, så är det i
främmande byar och kanske, utan att frun vet om’et. Den gifta
kvinnan bedrager i regel icke sin man, på mannens trohet
kan hon likväl icke lita för mycket. Har han en älskarinna
och hustrun får tag i henne, då blir det slagsmål och ofta
ett blodigt sådant.
Indiankvinnan föder lätt och återgår snart, ofta efter
en dag sedan hon fött, till sitt arbete. Någon äldre kvinna
utför barnmorskans roll. Hos choroti förekommer liksom
hos många andra indianstammar det bruket, att fadern till
barnet ligger i barnsäng och håller diet.
Choroti ha i regel blott två à fyra barn, asluslay synes
mig ha något flera. Tvillingar har jag aldrig sett hos
indianerna. Ingen av dessa indiankvinnor skaffar sig ett nytt
barn, förrän det föregående kan springa omkring och ej är
henne till allt för mycket besvär. För dessa indianer, som
företaga vidsträckta flyttningar, duger det ej, att varje
kvinna har mer än ett barn, som ständigt behöver bäras.
Två à trebarnssystemet är därför här ett sunt och
naturligt bruk.
Barnen få i regel först namn, när de äro nog gamla att
lystra till dem. Några chorotinamn har jag antecknat: t. ex.
för män yóselianéc (den, som dödar räv), hótenic (mataco),
éstiáhua (charata, en hönsfågel) och för kvinnor häku (icke
söt), kósoki (med utslag), aséshnialo (mycket kvinnor).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
