- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
80

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Under dessa dryckesfester, då alla äro fulla, har jag
aldrig hört ett hårt ord yttras, icke märkt att det minsta
lilla gräl uppstått. När indianen är full av sitt hembryggda
öl, är han icke trevlig, men han blir icke oförskämd, han hör
till den typ av fulla, som vilja omfamna alla, vars
vänlighet blir obehagligt överdriven. Han blir modig och skränar
om krigsbragder. Fälttågsplaner dryftas, som äro glömda,
när ruset är över. Han sjunger och är glad.

Vill man vinna dessa indianers hjärtan, så måste man
försöka leva deras liv, äta och dricka allt, man blir
bjuden på, dansa och sjunga med dem, låta spotta sig i
ansiktet och gå klädd som dem.

Man måste även, liksom när man är bland vita
människor, uppträda taktfullt och hänsynsfullt liksom indianerna
själva. Många gånger har jag sett exempel på indianernas
taktfulla uppträdande. Efter ett stort fiskafänge, som en
del ashluslay och choroti haft gemensamt, kom jag förbi
med några choroti. Av indianerna bytte jag mig till två slag
av fiskar, ett tredje fingo mina följeslagare som gåva. Jag
frågade genom tolken mina vänner, vilket slag av fisk
var bäst, på vilken fråga de ej ville svara, tydligen för
att ej såra givaren, som skänkt en mindre god fisk.

Brännvinet är ännu okänt hos ashluslay och mycket sällan
få även choroti tillfälle att dricka sådant. Men det
kommer väl, det drager nog så småningom de vite försorg
om. På argentinska sidan av Rio Pilcomayo finnes det
redan gott om eldvatten och ett utsökt patrask av vita. De
bolivianer, som trängt ned för Rio Pilcomayo, äro däremot
i regel hyggligt folk.
Tobaksrökning.


Man säger ju, att ingen mur är så hög, att inte en åsna
lastad med guld kan komma över densamma. Med en åsna
lastad med tobak kan man i Chaco gå fram nästan över
allt, även i trakter där guld skulle anses värdelöst. Delar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free