Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Däremot söka de kristnas döde gärna att skrämma
nattvandrare. De vandra sålunda även omkring i skog och
mark. Mataco kalla andarna »aút». De säga att de försvinna
så småningom. Choroti kalla dem »amóxi». En
matacoindian har på min begäran ritat av en sådan ande.
När mannen eller någon annan anförvant dör, skära
ashluslay- och chorotikvinnorna med palometafiskens skarpa
tänder av sig håret och bränna upp detsamma. Männen
göra ej en liknande uppoffring för sin hustru eller för
någon annan. När man bor i en ashluslay- eller chorotiby,
så hör man särskilt på morgnarna nästan ständigt högljudd
veklagan och sång. Det är de döda, som begråtas. Vi äro alla
bröder och systrar, säga indianerna. Vi sörja gemensamt.
Var säker på, att en riktig mor sörjer djupt sitt döda barn,
vare sig hon sitter i ett stenhus i Europa eller i en liten
grästäckt hydda vid Pilcomayoflodens strand, liksom barnet
sörjer sin bortgångna mor, som strävat och arbetat för
detsamma. Det göres hos ashluslay och choroti mycket oväsen
med sorgen, men där finnes, därom är jag övertygad, även
mycken verklig känsla. Yrkesgråterskor förekomma ej hos
dessa indianer.
Ganska litet har det lyckats mig få reda på ashluslay och
choroti religiösa föreställningar. De tro, som nämnt, på ett
liv efter detta. Någon stor, allsmäktig gud är dem
främmande; likväl synes detta begrepp börja komma in. Dessa
indianer få på arbetsfälten av chiriguano höra om den
religion, om vilken de katolska missionärerna tala, och så
meddela de vidare, vad de hört. På så sätt sprids dunkla begrepp
om kristendomen även utanför missionärernas direkta
verkningsområde. Den mängd av övernaturliga, mäktiga varelser,
som omtalas i chané och chiriguanosagorna, som vi längre
fram skola göra bekantskap med, återfinna vi ej i dessa
indianers berättelser. Allt, vad som omtalas, är ett par mystiska
djur. I en sjö ej långt från Guachalla vid Rio Pilcomayo
bor sålunda en liten varelse, av choroti kallad »kiáliki», som
ser ut som en människa, men är alldeles svart. När äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
