- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
105

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en choroti, som var på väg till det inre av ashluslay område,
med allehanda skrotbitar, spikar m. m. Att döma av hans
underhaltiga lager var efterfrågan på varan säkert stor.

Av mycket stor betydelse är handeln med torkad fisk.
Choroti liksom även mataco, toba och tapiete föra sådan
fisk till chanéindianerna vid Rio Itiyuro och till chiriguano.
Denna byta de ut mot majs. Ävenså händer det, att chané
och chiriguano föra majs till stammarna vid Rio Pilcomayo,
där de göra uppköp av fisk. Man mäter majsen i stora
lerkärl, »yambuy» och i kalebasser. Måtten äro naturligtvis
ungefärliga.

Vanlig är även handeln med fibrer av caraguatá, då denna
växt, som är så viktig för indianerna till nät, snören, väskor
etc., ej förekommer överallt.

Mina bytesvaror spriddes genom indianernas handel
sinsemellan vida omkring. I en chorotiby hade jag bytt bort
flera granna skjortor. När jag några dagar senare kom
längre ned för floden, voro mina grant lysande skjortor
det första, jag såg i byarna. De hade redan bytt ägare. I
ashluslaybyarna var det inte ovanligt, att en indian bytte till
sig hundratals stora synålar. Det är högst troligt, att dessa
grosshandlare i synålar sedan använda dem som bytesvaror
med indianer, som bo i det inre av Chaco.

En annan handel är den med hästar, får m. m. Ibland
äro dessa hästar stulna och det är synnerligen svårt för de
vita att kräva tillbaka en stulen häst, sedan den ett par
gånger om bytt ägare. Indianerna förstå det orätta i att
stjäla, men ej i att köpa tjuvgods.

Denna handel stammarna emellan är naturligtvis av stor
betydelse för förmedlandet av allehanda kulturinflytelser.
För etnografen är den synnerligen förarglig, då den
förmedlar de vitas ombildande inflytande till indianer, som ej varit
i direkt förbindelse med några av främlingarna.

Av intresse är att iakttaga, huru indianerna vid
byteshandel värdesätta sina tillhörigheter. Dyrbarast äro t. ex. hos
choroti halsbanden, filtarna, de mycket stora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free