Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det område, varje indian i regel känner till, är ej stort,
men de känna det väl. Jag har, såsom jag redan här har
skildrat, gjort med ashluslayindianerna en vandring i
skogarna på c:a 250 km. Det var i deras eget land och de
kände det fullständigt. Enstaka individer av indianerna
känna även, tack vare handeln, något av vänskapliga
grannstammars land.
Ständigt har jag frågat indianerna, vilka stammar de
hört talas om och bett dem räkna upp dem. Detta gjorde
de gärna, men de stammar de misstänkte, att jag inte kände
till förut, låtsade de inte om. Onödigtvis ville de icke
utvidga den vite mannens kunskaper om landet. Detta är
orsaken till, att det ofta är ytterst svårt att bland indianerna
få en vägvisare. Den, som för den vite mannen till en by,
som han icke känner till förut, är en usel förrädare, vars
liv bör tagas. Choroti uppgiva alltid, att i det inre av deras
land, från Rio Pilcomavo räknat, där ännu ingen vit varit,
finnes inga människor. Ashluslayindianerna blevo högst
förvånade, när jag för dem beskrev tsirakuaindianernas
karakteristiska tillhörigheter och nämnde för dem om yanaygua.
Att den vite mannen kände till dessa stammar, var för dem
högeligen svårbegripligt.
Mycket vidsträckta äro icke indianernas kunskaper om den
kontinent de bebo. Sålunda känna inga indianer söder om
S:a Cruz de la Sierra dem, som bo norr om denna stad. Rio
Paraguay är märkligt nog bekant för chanéindianerna.
Stammarna där kände de ej. Där skulle bo, sade de, en stor
hövding. De frågade mig, om jag var denne hövdings utsände,
om han hade skickat mig, för att samla alla minnen från
gamla tider, för att de ej skulle förfaras, utan bevaras hos
honom. Det var den store hövdingen i Paraguay, en
gammal sagoberättare åsyftade, när han till mig höll ett
avskedstal, som började sålunda: »Nu kan du hälsa din store
hövding, att du sett oss och vår fattigdom ...»
Indianernas orienteringsförmåga är mycket omtalad.
Säkert är, att indianen har en mycket uppdriven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
