Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
iakttagelseförmåga i naturen, men hans orienterings förmåga är ej så
märkvärdig. Med guarayuindianerna i östra Bolivia har
jag vandrat c:a 200 km. i djup, stor skog, som de ej kände,
där vi ofta fingo hugga oss fram steg för steg med
skogsknivarna. De förde mig, då solen ej var synlig för moln,
ofta fullständigt vilse, vilket jag förstod av min kompass.
För en vit man, som direkt från stadslivet kastas in i
vildmarken, är indianens förtroende med naturen märkvärdigt.
När man själv blir van vid detta liv, ser man på saken
annorlunda.
Avståndet från en plats till en annan angiva alla indianer
genom att visa, huru mycket solen bör hinna flytta sig, tills
man kommer fram. Är det långt, säger indianen, huru
många gånger man måste göra nattläger, innan man är
framme. Lång eller kort väg äro ju hos oss på olika håll
så olika begrepp. Vad vi i staden kalla långt, kalla vi ofta
på landet nära. För indianen äro i regel vägar långa, som
för den vite mannen synes korta. Urskogens indianer sakna
den marsch förmåga, vi finna hos fjällindianerna.
Varje kulle, varje slätt, varje däld har indianen givit namn.
Chané sade, att för länge sedan, när allt folket var på
stränderna av Parapitifloden och fiskade, så kom en stor ande
(añatunpa) till häst och gav de olika ställena namn. Denna
flod skall heta Parapiti, (där det dödas), detta ställe
Amboró o. s. v., sade añatunpa. Bland namnen på chanébyarna
märkas Húirayúasa (fåglar mötas), Aguaráti (vit räv),
Aguarátimi (liten vit räv), Yóvi (grönt vatten), Ouivarénda
(där det finnes chuchio[1]), o. s. v. Denna sistnämnda växt,
vars blomstänglar så många indianstammar i Sydamerika
använda till pilskaft, är numera utrotad av boskapen vid
Rio Parapiti. Chané, som fordom gjorde sina pilar av
chuchio, odla nu ett slags vass, som de liksom andra
chacoindianer använda till pilskaft. Andra orter äro uppkallade
efter hövdingar såsom Tamachindi, Tamané och Corópa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
