- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
141

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tag ibland, men så låta de också ofta arbetet vara för att
dricka majsöl. Dryckesfesterna, som jag skall skildra här
nedan, tycka nog både männen och kvinnorna om, men det är
de senare, som ha det mesta besväret med anordningarna.

Spel.

Någon gång ser man männen spela. Det vanligaste spelet
är numera taba, som spelas med språngbenet av en ko och
som dessa indianer lärt sig i sockerfabrikerna. Även
tärningsspel är inte ovanligt, att de numera känna till.
Reglerna för detta spel tyckes vara deras egna, eller rättare eget
uppkok på de vitas.

»Daro», såsom chiriguano efter spanskan kalla
tärningsspelet, spelas av två personer med av dem själva tillverkade
tärningar. I Tihuïpa antecknade jag följande regler för
detta spel.

Alla övriga kombinationer äro = 0. Den, som först har
tio streck, vinner. Strecken markeras på marken.

Av egna hasardspel ha de två slag. Det ena är detsamma,
som vi lärt känna å sid. 61 från choroti och ashluslay.
Chiriguano kalla detta spel »chúcaráy», chané »chunquánti»[1].

Det andra spelet, som är bekant för både chiriguano och
chané, har jag ej sett hos andra indianer. Det kallas
tshúcareta och spelas med en hög pinnar, som på ena sidan äro
konvexa och på den andra plana eller konkava (bild 56).

Först lägges en pinne (máma) ut, så att den pekar mot
den, som skall kasta. Vi antaga, att den lagts så, att
den konvexa sidan är uppåt. Falla två eller flera pinnar
i kors över varandra med den konvexa sidan uppåt och utan
att ovanpå beröras av någon pinne med den plana sidan
uppåt, så tillfalla dessa den kastande. Hade máma lagts
så, att den plana sidan lagts uppåt, hade blott de, som med
den plana sidan uppåt bildat kors, räknats.


[1] Jämför Erland Nordenskiöld: Zeitsch. für Ethn. 1910, H. 3 o. 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free