- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
145

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hos choroti och ashluslay har jag gärna lekt och spelat med
gossarna. Det har varit ett sätt att komma indianerna in
på livet, att vinna förtroende.

Liksom choroti- och ashluslaybarnen ha barnen hos chané
och chiriguano sällan ledsamt, liksom dessa äro de snälla
och goda barn. Det är oftast riktigt muntert på lekplatserna
i byarna. Detta gäller hedningarna. De barn, som råkat i
munkarnas våld, se dystra och inbundna ut, de ha börjat få
smaka på det, som lärs den vite mannens barn, uppfostran
och begynnande civilisation. »Du skall... Du skall icke...»

Spelen och leksakerna äro av stort intresse ur
antropo-geografisk synpunkt. Ett flertal av dessa återfinna vi ej
utanför Chaco och närgränsande trakter i Sydamerika.
Däremot finna vi dem i Nordamerika.

På grund därav har jag dragit den slutsatsen[1] att spelen
och leksaker äro relikter från en tid, då det kulturella
utbytet mellan Nord- och Sydamerika var större än nu eller
rättare spår av en kulturström, som utgående från norr gått
ända ned i Argentina. En märklig likhet råder även mellan
de typer av tobakspipor, som man finner i sydligaste
Sydamerika och i Nordamerika. Den trefotskeramik, jag
funnit vid mina grävningar i östra Bolivia, i Mojos, tyder även
på inflytande från norr.

Vardagsdräkten.

I de byar, där de vitas inflytande ej trängt ut de gamla
dräkterna, bära chané- och chiriguanokvinnorna ett
säckformigt plagg, »tiru» (bild 58). Detta kan bäras på olika
sätt, såsom vi se på fotografierna. Förr tycktes tirun ej ha
haft den form, den nu har. Viedma[2] säger att
chiriguanokvinnorna blott hade ett stycke tyg om höfterna. Det är


[1] Se även Erland Nordenskiöld: Zeitschrift für Etnologi, 1910. H. 3 o. 4.
[2] Viedma, 1. c. sid. 181.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free