- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
147

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

chiriguanokvinnorna det avskyvärda bruket att svärta sina
annars sunda och vita tänder. Viedma omtalar att
chiriguanomännen brukade måla sina tänder blå.

Renlighet.

Chané och chiriguano äro synnerligen renliga. De börja
som nämnt morgonen med ett bad, varefter de ofta bada
flera gånger under dagens lopp. Denna renlighet är
märkvärdig hos stammar, som ofta bo, där det är särdeles ont
om vatten såsom t. ex. i Caipipendidalen. Bad kunna de
där aldrig taga under torrtiden, men i stället tvätta
åtminstone kvinnorna varje morgon kroppen riktigt grundligt.

Den motsats, som här finnes i de olika stammarnas
renlighetsbegär, synes mig kunna förklaras genom deras
vandringar. Choroti, ashluslay och mataco, vilka ännu delvis
kläda sig i skinnmantlar liksom eldsländarna och
patagonierna, synas mig ha invandrat i Chaco från de kalla
pampas i söder, där det varit ruskigt och otrevligt att tvätta sig.
Chiriguano och chané komma från norr, från de fuktvarma
urskogarna, från de stora floderna, där det alltid varit
svalkande och skönt att bada. När de nu leva under samma
klimatiska förhållanden, så ha de förra bevarat sin smuts
och de senare sin renlighet.

Im Thurn [1] berättar att indianerna i Guiana bada genast
efter maten, utan att det bekommer dem illa. Detsamma
har jag ofta iakttagit här.

Huvudet champonera chiriguano och en del chané med
fröna av »nyántéra», vilka de mala. Till samma ändamål
använda chané vid Rio Parapiti barken av roten av mistol,
»yúag». Även naglarna, inte minst tånaglarna skötas med
omsorg. Till att kamma ut håret bruka de kammar skurna
i trä eller hopbundna av rörspjelor.



[1] Im Thurn: Among the indians of Guiana. London 1883.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free