- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
150

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utbredning i Sydamerika. Hos de stammar, jag lärt känna,
förekommer det med säkerhet utom hos chiriguano och chané
hos choroti, gúarayú och chacobo. K. v. d. Steinen[1], som
utförligt talar om detta bruk från Rio Xingu, säger, att
det troligen är bekant för alla brasilianska stammar. Det
synes däremot, som om bruket av couvade vore okänt från
quichua och aymara, d. v. s. från fjällkulturen i Bolivia
och Peru. Detta är en av de många viktiga motsatser, som
finnas mellan fjällens och urskogens indianer.

Gúarayúindianerna i nordöstra Bolivia sade mig, att om
en man går på jakt, strax efter sedan hustrun fött, och
t. ex. skjuter en papegoja, så kan han döda sitt barn. Under
första dagarna av livet följer nämligen barnets själ fadern.

Mycket sällan födas hos chané och chiriguano barn före
äktenskapet. Jag tror, kanske misstager jag mig, att dessa
indianers kvinnor i regel äro kyska, innan de gifta sig. Vid
Rio Itiyuro fanns bland c:a 500 chané blott ett barn, som
var fött av en ogift kvinna. Vanskaptta barn födas mycket
sällan. Sålunda finnas, efter vad jag sett och efter vad
Batirayu uppgivit, i hela Parapitidalen bland 1,500 à 2,000
chané ingen blindfödd, ingen vindögd, ingen idiot och blott
en med vanskapta extremiteter samt fyra dövstumma. Starkt
stammande indianer har jag ej observerat.

Jag vet ej, om de vanskapta barnen vanligen dödas även
hos dessa indianer, men det är troligt. Ej heller vet jag,
om fosterfördrivning förekommer. Säkert är, att dessa
sunda kvinnor sällan föda barn, som ej äro välskapta. I
Parapitidalen fanns likväl, som nämnt, en gosse med
vanskapta extremiteter. Ena höftbenet var alldeles för kort och
den ena armen var även förkrympt. Denne behandlades
med synnerlig vänlighet av alla och man uttryckte högljutt
sitt gillande, då jag gav honom några små gåvor.

När barnet börjar gå, får det ett namn. Detta giver ej


[1] K. v. d. Steinen: Unter den Naturvölkern Zentralbrasiliens. Berlin 1894.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free