- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
152

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Flickorna lära sig av modern att spinna, väva, göra lerkärl
koka majsöl m. m. De lära allt genom imitation.
Gossarna förfölja småfåglarna omkring byn och lära sig på så
sätt att hantera vapnen. Barnen följa föräldrarna till fisket
och åkern. Gossen följer fadern på jakt och känner sig
riktigt stolt och duktig, när han får knoga hem det
»gemensamma» jaktbytet. Barnen se och lära. Det är roligt
att hjälpa far och mor.

Huru olika är ej barnauppfostran i missionerna, vilken
är grundad på spioneri och angivelse.

Moderlösa barn antagas av släktingarna. Ej sällan ser
man även här äldre tanter smeka andras barn.

Då flickan får sin första menstruation, sättes hon in i
en avbalkning i hyddan, i ett slags skåp. Hennes hår
kortklippes och hon får först komma ut, när det växt halvlångt.
Åtföljd av modern får hon gå ut och göra det nödvändigaste,
bada etc. Mellan första och andra menstruationen skall
flickan hålla diet. Hon får äta kokt majs och mjöl. Detta
bruk kallas av chané »yimundia».

I en chanéby, Aguaráti, såg jag en flicka, som satt i
ett sådant skåp. Hon satt och spann. Jag tittade in i
skåpet, vilket visst var mycket illa gjort, ty samma dag
försvann både flickan och hennes skåp.

P. Chomé[1] berättar redan om detta bruk hos
chiriguano. Han säger, att indianerna tro, att det är en orm,
som stuckit flickan.

När flickan kommit ut ur denna fångenskap, är hon
färdig att gifta sig.

När chanégossen var ungefär tio å tolv år, genomborrade
en särskilt däri förfaren man hans underläpp. I hålet stacks
en liten träpinne.

Gossen fick ligga en dag. Hans farfar kom och rev
djupa sår på hela hans kropp, för att han skulle bliva


[1] P. Chomé, sid 320. Samma pater talar även om bruket av couvade
hos dessa indianer, sid. 321. Lettres édifiantes. T. XXIV.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free