Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XIII.
UR CHANÉ- OCH CHIRIGUANOINDIANERNAS LIV (forts.).
Fula ord, homosexualitet, självmord skamkänsla m. m.
I de vitas språk finnes som bekant ett antal ord, som
äro förbjudna att användas i hyggligt sällskap. Vissa
kroppsdelar kunna personer av samma kön blott nämna med
latinska namn, under det att personer av olika kön i regel ej alls
tala med varandra om dem. Ett ord kan anses fult, under
det att ett annat ord på samma föremål kan användas när
som helst. Orsaken varför ett ord är förbjudet, är
säkerligen ofta svår att utröna.
K. v. d. Steinen[1] och Koch-Grünberg[2] ha framhållit,
att bland indianerna vid Xingu och Rio Negro tala även
kvinnorna alldeles öppet om könsdelarna såsom något
alldeles naturligt. På samma sätt är det hos de indianer, som
jag lärt känna. När jag frågade efter ord, som rörde de
allra intimaste saker, så lämnade även kvinnorna, ja de
unga flickorna, på det allra naturligaste sätt upplysning
därom.
Det finnes likväl även här ord, som äro förbjudna.
Sådana ord äro hos choroti »ametché», som är ett skymford
[1] K. v. d. Steinen: 1. c. sid. 65.
[2] Koch-Grünberg: 1. c. Band I. Sid. 133.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/neindian/0161.html