Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Batirayu sade, att äganderätten till jorden ordnas så, att var
och en odlar, där man finner för gott. Jord, som redan
odlats, anses ha ägare, även då den i åratal legat i träde.
Sålunda går även åker i träde i arv.
Arven inskränkas för övrigt betydligt därigenom, att de
döda taga med sig en del av sina dyrbarheter i graven.
Liksom bland ashluslay och choroti är också
äganderätten här väl utbildad och kvinnorna äga även, vad de bruka
och tillverka. Liksom hos de nämnda stammarna är även
här givmildheten mycket stor, om den också, tack vare
»civilisationen» och missionen, är mindre utpräglad.
Chiriguanosamhället, vi känna ej det ursprungliga
chanésamhället, har haft en mycket fastare organisation än
samhället hos choroti och ashluslay. Chiriguano har varit ett
erövrande folk, som troligen underkuvat chané och som
modigt och med framgång kämpat mot inkas och som länge
motstått de vitas invasion. Hade hövdingarna ej varit många
utan en, hade säkert mångdubbelt flera vitas liv krävts för
att erövra chiriguanolandet, än som nu behövts. Tyvärr ha
under de vitas strider med indianerna, nästan alltid några
hövdingar kämpat på fiendens sida mot sin egen stam. Under
det sista upproret, som avgjordes genom striden vid
Curuyuqui, hade de vita en hjälptrupp på ett par tusen indianer,
tillsammans med vilka de bekämpade deras stamfränder.
Liksom allt annat i indianernas liv förändrar sig, när de
vita erövrat deras land, så omvandlas också de sociala
förhållandena. När Vocapoy, Maringay, Mandepora och några
till ligga i lerkärlen under hyddorna, då är det slut, då
ha dessa indianer inga andra lagar än de vitas, inga andra
myndigheter än deras fogdar. Bland chané vid Rio
Parapiti finnes som nämnt ingen överhövding mer. Batirayu har
blivit erbjuden denna värdighet, men han vill ej vara de vitas
dräng, därtill är han för stolt. »Det är icke som i gamla
tider», sade Batirayu till denne underlige vite, som sökte
indianernas vänskap och förståelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
