- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
173

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

även öl av denna frukt. »Det är gott och rusar så
behagligt», säger indianen.

När majsskörden är rik, då är det glädje i byarna, då
finns det mat och dryck i hemmen. När majsskörden slår
fel, då är det ingen glädje, utan magarna äro tomma och
festplatsen är tyst. När ladorna äro fulla av majs, är
indianen stolt och övermodig och struntar i de vita och i
förtryck och sorger. När ladan är tom, då är han
undergiven och dyster.

Sedan majsen burits av kvinnorna från ladorna och
männen knogat hem ved och kvinnorna vatten, börjar brygden.
Först males majsen i stora mortlar. Natt och dag hör
man, huru de flitiga kvinnorna stöta i dem. Den stötta
majsen sållas och blandas sedan med vatten i väldiga
lerkärl, där den får koka. Därefter tages en del ut och
tuggas och blandas väl med spott. Detta hälles sedan till det
övriga, som sedan det silats får jäsa i stora öppna kärl vid
svag värme. Med stora spadar av trä eller med skaftade
skulderblad rör man om i grytorna. Det är varje kvinnas
stolthet att brygga gott öl, »cangui», och att brygga mycket.
De äro också rastlöst flitiga. Hela dagen ser man dem
arbeta, och även på natten syssla de med sina kok och sin
malning. Ingen familj får undandraga sig att bereda cangui.

Det synes eder kanske snuskigt det där med spotten.
I början tyckte jag det också, men snart blev jag så
förhärdad, att jag tyckte mer om cangui berett på indianvis
med spottjäst, än mera civiliserat tillagad sådan, såsom de
vita bruka.

Kännare, inte blott indianer, lära vara av samma åsikt
som jag. Viktigt är dock att cangui serveras kallt, ljumt
är det äckligt. Det är, om det stått länge, något rusande,
dock ej såsom algaroboöl.

Det går helt ceremoniöst till vid canguidrickningen. Främst
sitta männen på bänkar och pallar (bild 55) och bakom dem
kvinnorna på marken. De äldre damerna få de bästa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free