- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
174

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

platserna. Värdinnan bär fram cangui i sina finaste lerkärl
»yambuy» och ställer dem framför gästerna (bild 50).
Den som får ett kärl med cangui framför sig, måste
servera. Detta gäller även hövdingarna. Till och med jag har
serverat på indianbjudningar. Det är ej ovanligt att
männen servera kvinnorna och tvärtom. Man fyller upp cangui
i sirade kalebasser, som man i tur och ordning bjuder
omkring. Var och en är skyldig att dricka i botten. Den, som
vägrar, är oartig och obildad. Det är ej passande att
servera sig själv. Vill man vara artig mot den, som serverar,
dricker man först ur sin skål, fyller den sedan själv och
bjuder den serverande. Dricker man allt, man blir bjuden
på, då blir man indianernas vän. Vägrar man, fatta
indianerna misstroende till en. En gammal chanégubbe sade
också en gång till mig: »Du är en hygglig kristen, redan
på morgonen dricker du majsöl med oss.» När Moberg kom
hem från jakten, lastad med byte, då trängdes de unga och
vackra kvinnorna omkring den lyckliga jägaren för att
lyckönska honom med en kalebass majsöl. Vad var skogens
besvärligheter mot drickandets, ty den kvinna, vars skål han
lämnat orörd, den glömde icke oförrätten. Det kan även
här vara farligt att dricka cangui, om man har fiender, ty
vem vet, om icke någon blandat i ölet av ens egna exkrement
eller hår, så att man blir förhäxad och dör. Sådant händer
i dessa byar.

Vid festerna komma ofta drag av indianhumorn fram.
Ett skämt är t. ex. att låtsas bjuda omkring cangui i en
upp- och nedvänd kalebass, ett annat är, att bedja någon
spela flöjt på ett missbildat rör.

Numera användas blott dansmasker av chiriguano och
chané under karnevalen, de kristnas stora fyllerifest. De,
jag sett, äro skurna av flaskträdet och ha form av
människoansikten.

Mycket olika åsikter råder bland indianerna, huruvida
maskerna här äro ursprungligt indianska eller ej. Vocapoy
sade, att idén till dem ursprungligen kommit från de vita.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free