Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Batirayu påstod sig däremot som gosse vid Rio Parapiti hos
chané ha sett masker olika de nuvarande, som brukades vid
flera större fester. Han ansåg att maskerna varit använda
av chané, innan de vita kommo in i landet. Man hade
då även skallror av frukter omkring benen och
fjäderprydnader av papegojfjädrar på huvudet.
Chiriguano och chané förstöra alltid maskerna efter
karnevalen. Endera brännas de eller kastas de i floden. Chané
kalla maskerna »añañya».
Märkligt är, huru stor roll karnevalen numera spelar
som fest bland indianerna. Detta beror säkert därpå, att
då sprids genom de vita massor av brännvin och i regel få
de indianer, som arbeta åt dem, några dagars ledighet.
Till festerna komma ofta gäster vida ifrån. Där
uppträda alla i sina finaste kläder och smycken, nymålade och
fint kammade. Det mesta av det gamla i dräkt och
smycken har dock redan försvunnit. Kvinnor i hemvävda
dräkter med halsband av crysolit och turkos ser man dock ännu.
Silverdiademet och silvernålarna, som höra till festdräkten,
har jag dock aldrig sett i bruk. Männens blå dräkter
med bröstsmycke av silver ser man mången gång
gömda i hyddorna hos de gamla, men till festerna användas de
ej. Hos chané i Itiyurodalen har jag sett indianerna dansa
vid en canguifest. Omkring en »yambuy» med cangui stodo
några av de gamla männen två och två sjungande en entonig
sång, trampande takten med fötterna. Kvinnorna gingo
långsamt i takt till sången ett kvarts varv utanför männens
krets av och an.
Hos chané och chiriguano tränger den vite mannens dräkt
ut allt gammalt och vackert, och av mina många gamla
hövdingevänner bland dessa indianer är det blott Maringay, som
ännu föraktar de vitas lump.
Brännvinet tränger allt mera in hos dessa indianer och
de ceremoniösa, godmodiga majsölsfesterna förvandlas till
råa fyllor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
