- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
178

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

serérevisselpipan i samlingar från Perus kust[1]; nålen att fästa
kvinnodräkten med är till formen typiskt peruansk, likaså
hårutdragaren av silver, av vilken jag dock ej har något
exemplar. Mannens festdräkt synes mig också ha peruanskt
snitt. Möjligt är dock, att inflytandet från Peru först efter
spanjorernas erövring av högslätten gjort sig gällande bland
chiriguano.

Boman[2] har visat att chiriguano eller rätta
guárani-stammen, till vilken dessa indianer höra, förr utbrett sig
mycket längre mot söder än nu. Han har där funnit de
för dem så karakteristiska gravurnorna.

Chanéindianernas materiella kultur i Itiyurodalen skiljer
sig icke mycket från chiriguano kultur i allmänhet. De
chané, som bo mera askiljda vid Rio Parapiti, ha däremot
en fullt självständig keramik, som vi ej återfinna hos
chiriguano. Jämföra vi för övrigt industrialstren hos chané och
chiriguano, finna vi icke större olikheter, än vi finna i de
olika chiriguanobyarna.

Gör man en samling lerkärl t. ex. i Iguembedalen och en
annan i Caipipendidalen, vilka bägge dalar bebos av
chiriguano, kan man inte undgå att finna, att ehuru keramiken
är till ornamentik och form starkt besläktad, den även
lokalt varierar. Om den individuella variationen har jag
redan talat (sid. 172).

Av de olika industrierna står hos chiriguano och chané
särskilt keramiken högt (se bilderna). De äro även
skickliga vävare och sirare av kalebasser. Korgtillverkning
förekommer, men mest i norra delen av deras område.
Fjäderarbeten tillverkas icke numera. Av caraguatábast
tillverkas blott rep och fisknät och vid Rio Parapiti hängmattor
och bärnät. De för chacostammarna så karakteristiska
väskorna av detta material tillverka aldrig chiriguano eller




[1] Serére förekomma fortfarande hos lengua, ashluslay, chiriguano,
chané, churápa och yuracare.

[2] Boman: Antiquités de la Région Andine. Tome 1—2. Paris 1908.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free