Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nog kloka att tänka en smula även på detta livet och försöka
att förbättra indianernas materiella existensvillkor.
Indianen, som älskar att leva oberoende, men som
tvingats med i civilisationsdansen, vill ej bli missionsbarn, men
han väljer det som ett mindre ont. I missionen står han
under förmyndare, men ej under förtryckare.
När min vän chanéindianen Batirayu, som jag flera
gånger talat om här, frågade mig, om det inte vore bäst att
bedja missionärerna komma till chané vid Rio Parapiti, så
tänkte han sig dem som räddare från de vita herrarnas
förtryck.
Då jag frågade chiriguanohövdingen Maringay, om han
icke ville, att missionärerna skulle komma till hans by, blev
gubben helt uppbragt och svarade vresigt: »Jag har väl
ingenting ont gjort.»
Missionärernas största betydelse ligger däruti, att de söka
skydda indianerna från de kristnas förtryck och laster. Med
glädje har jag sett, huru missionärerna förbjuda brännvinet,
det förbannade brännvinet på missionsstationerna.
Jag tror likväl ej på missionernas framtid. De synas mig
dömda att försvinna. I samma mån, som indianerna av de
övriga vita bli bättre behandlade och få ordentlig ersättning
för sitt arbete, komma de att övergiva missionerna och
undandraga sig franciskanermunkarnas förmynderskap.
Alltid skall missionärerna ha heder av, att de i någon
mån sökt skydda indianerna mot de andra kristna. Heder
böra de också ha av de studier, de gjort över indianernas
språk, seder och bruk.
Fruktan för gummitrakterna.
I ett föregående kapitel har jag talat om indianernas
vandring till Argentina. Inom chiriguanoindianernas
nordligaste område finnes även en annan utvandring. Den
skiljer sig från den föregående bl. a. däri, att den ej är
frivillig. Det gäller gummitrakterna i nordöstra Bolivia. Varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
