Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingenjör Herrmann satt i gång i San Fransisco vid Rio
Pilcomayo, skola förbättra de indianska lönevillkoren i allmänhet.
Betalar han bättre än andra, komma alla indianerna till
honom, och övriga arbetsgivare måste höja lönerna.
Chiriguano och chané äro sålunda redan på god väg att
komma in i den allt annat än lyckliga striden mellan
arbetsgivare och arbetare.
Den bolivianska regeringen borde se till, att indianerna
erhålla lagfart på sina åkrar, så att de vita ej kunde
bemäktiga sig dem. Det villkoret borde också uppställas av
regeringen att ingen indian fick sälja sin åker. Regeringen skulle
på så sätt tillförsäkra indianerna besittningsrätt, men ej
äganderätt till jorden.
Den osäkerhet och de tryckta lönevillkor, under vilka
dessa indianer leva, bidraga naturligtvis till utvandringen till
Argentina och framför allt till, att många indianer ej blott
lämna landet som säsongarbetare utan för alltid.
Vill den bolivianska regeringen göra något för indianerna,
måste den i främsta rummet söka bot för det värsta onda,
nämligen alkoholismen. Det är nämligen en oerhörd
skillnad mellan att dricka majsöl och att dricka brännvin.
En indian, som är drucken av sina inhemska drycker, är
aldrig så begiven på strid och slagsmål, som den där smakat
på de vitas helvetessoppa. Utom att brännvinet direkt
skadar indianernas moral och hälsa, ruinerar det dem
fullständigt. Jag har sett med mina egna ögon, huru en indian kan
giva bort sin bästa ko för en kagge brännvin.
Husbränneriet är ännu tillåtet i Bolivia. Det borde
förbjudas, liksom även att vem som vill kan var och när som
helst försälja alkohol.
Alldeles orimlig är också den bolivianska militärlagen, som
tvingar indianerna ett exercera beväring. Det är visserligen
sant, att den mycket sällan tillämpas. När detta likväl sker
och myndigheterna avhämtar en yngling till militärtjänst,
skrämma de ju honom själv och alla andra indianer i
trakten vettskrämda. Det är orimligt att fordra, att indianerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
