- Project Runeberg -  Indianliv i El Gran Chaco. (Syd-amerika) /
234

(1926) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

voro riktigt goda vänner den fula gumman och jag. Jag
kom till henne med sockerbitar och kakor och hon visade
mig med stolthet och glädje sin lilla gosse, sin tröst i
ensamheten bland de vita.

Så drog jag vidare.

Den siste, som såg henne, var Moberg. En dag, när han
gick på bygatan, kom en trasklädd, förtvivlad, förgråten
kvinna, som grep honom i armen och drog honom från
hus till hus, för att han skulle hjälpa henne att söka sin lille
gosse. »Vildinnan» från Chacos urskogar förstod
instinktmässigt, att denne blonde man hade mer hjärta än de andra
vita.

Gossen hade prästen skänkt bort eller sålt, skiljande
denna stackars kvinna från allt, allt, det enda, hon ägde i livet.

Då hon icke fann sitt barn, rymde hon till skogarna. Jag
hoppas, men jag vågar inte tro, att hon lyckades finna de
sina och ej åter infångades av hennes stams dödsfiender,
yanayguaindianerna.

Besöket hos tapietehövdingen Yaré i Yuquirenda vid Rio
Pilcomayo avlöpte däremot helt fredligt. Vi blevo riktigt
goda vänner, ja, så goda vänner, att när jag lämnat byn,
gick Yaré över 100 km. för att träffa mig, för att berätta
för mig om de vitas övergrepp. Yaré inbillade sig nämligen,
att jag var en mäktig man bland de vita.

Vad kunde jag göra för honom? Jag skrev ett brev till
guvernören i Chaco, d:r L. Trigo, som både ville och kunde
hjälpa indianerna. Brevet kom aldrig fram.

När jag var i Yarés by, kom en dag från det inre av
Chaco en gammal, stapplande tapietegubbe och hans blinda
hustru, bägge omhuldade av en allt annat än ung och fager
dotter. Gubben var sjuk och gummorna pysslade om honom.

Man kallade även på den vite mannen, som brukade fuska
i läkareyrket, men som inte tyckte om svåra fall. När en
bräcklig gubbe står på gravens rand, är det inte mycket att
göra för en läkare och ännu mindre för en man, som inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:17:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/neindian/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free