Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finnas de män och kvinnor, som vandrat hand i hand hela
livet, som älskat varandra.
Det är den enda gång, jag sett en indian dö.
Tapieteindianernas kultur och språk.
Tapiete tala samma språk som chiriguano, nämligen
guarani. I det föregående har jag berättat om, huru även
chané, ehuru av annan ursprung än chiriguano, antagit deras
språk. i
En chiriguano, som länge vistats med tapiete, påstod
bestämt, att han sinsemellan hört dem tala ett annat språk, som
han ej förstod. Detta spår har jag sökt följa på flera sätt.
Tapietehövdingen Yaré bedyrade dock, att detta ej var sant.
Vid Rio Parapiti sökte jag i Batirayus sällskap upp en
chané, Batcha, som levat omkring ett år med tapiete. Han
sade sig likväl aldrig hava hört dem tala något eget språk.
Vad de vita ansågo vara ett hemligt språk var choroti, som
några av dem kunde tala. Under den tid, jag vistats med
tapiete, har jag aldrig hört dem tala annat än guarani.
Vi känna sålunda intet annat språk från dem än detta.
Kulturellt höra tapiete mycket närmare ihop med mataco,
choroti och toba än med chiriguano. Detta gäller framför
allt de vilda tapiete (yanaygua).
Tapiete synas mig därför vara en stam, som hörande till
mataco-chorotigruppen antagit chiriguanospråket, fastän de
bibehållit sin egen kultur.
Tapiete land är ett väldigt område, som sträcker sig allt
ifrån Rio Pilcomayo till Rio Parapiti och djupt in i det
stora, okända norra Chaco. Det är ett land, som tidtals är så
torrt, att de, som leva där, inte ha annat vatten, än det, de
kunna hämta ur roten av »sipoy». De vita ha därför inte
lyckats utforska tapiete land. De ha haft lyckan att besitta
ett område, som icke kunnat fresta erövraren. Svårigheten
att få mat och de vitas järn har dock lockat dem ut ur sina
ödemarker, ut till beroendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
