Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de svårare, mera invecklade, som kunde få gamla
trästubbar att svänga runt.
Litet trögt gick det alltid i början, innan de styva
fingrarna blevo uppledade, men sedan —!
Nej, nu kunde Nils inte bärga sig längre. Han
trängde sig fram mellan en mängd armbågar och
ben, smet på tvären in bland de stående, så att han
kom alldeles intill räcket kring banan.
»Smutsjanne!» hörde han någon säga. Det var en,
som han råkat stöta till, och en annan närstående
lade till: »såna där trasungar kunde väl hålla sej
hemma å inte gå här i vägen för hyggligt folk!»
I början tänkte han inte vidare på det, upptagen
med att se och lyssna som han var. Men så kom
han att se upp på den, som sagt det där om
trasorna: en hemmansägareson, uppsträckt i lång
urkedja, som ringlade sig i en vid halvcirkel över
västen och med blossande cigarr i mun. Finheten
fick rynkor på näsan och en betecknande
axelryckning strök under föraktet för vallpojkens skrala
kostym.
Ofrivilligt lät Nils blicken glida över den ringlande
urkedjan, den sprätteleganta kostymen, de blankade
skorna, hatten . . . Därpå såg han ett tag på sig
själv, de bara benen och fotterna, den tunna, slitna
vardagsdräkten.
Det sved till i honom av något nytt och ovant,
som han förut inte erfarit, i alla händelser inte så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
