Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN LILLA S V Ä L Ä N
BHEgHBIKKBBHIIBBiaB88RHIIIlllBHlllRiaillllEaillllll
Hon kom infarande med huj och fart och kilade
omkring därinne som en svala, luftig, kvittrande,
lätt. Floret på sommarhatten stod rätt ut som en
vimpel av draget i vagnskorridoren, vars änddörrar
stodo öppna.
Det var ännu en god stund kvar till tågdags, sa
att kupéerna voro tomma och sågo nystädade och
inbjudande ut i sin somarsvalhet med alla sprund
på glänt. Utanför, på perrongen, dröjde grupper, som
ökade och tätnade med var minut, pratande,
gestikulerande — detta nervöst livliga prat, som sätter
fart på den sista kvarten och skymmer undan en
sentimentalitet som man helst inte vill föra till torgs —
ett prat, i vilket man söker inkapsla avskedstristessen.
Hnförvanten, som man pliktskyldigast följt till
stationen, vännen, som man kommer att känna
verklig saknad efter, fästmön resp. fästmannen, som nu
återvänder efter några glada, bara allt för hastigt
svunna dagar, storebror eller lillasyster, som skall
ut på en liten vift, tant Bertha med de femtielva
paketen, Jonas den bussige pojken, solbränd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
