Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ja, och så–nej, det vart iör pinsamt, detta.
Hon gick bort till ett fönster i skuggan, där en ledig
fällstol stod insmugen, för den, som händelsevis hade
en vilominut att ta vara på.
fl, så minnena stormade och trängde sig inpå
henne 1 Hemmet, hennes trista barndom i
backstugan, den arma moderns sorgfyllda liv — allt stod
i ett ögonblick så klart och levande för henne.
fllia de gånger, hon hungrig fått gå till vila om
kvällarna, och legat där och gråtit tyst, för att inte
öka moderns tunga börda i onödan. Den
stackarkänsla, skamkänsla, som moderns mesallians dragit
över familjen — ja, na fann hon det löjligt,
obegripligt, att hon kunnat känna det så därhemma; men
då, i den lilla byn med alla de små sinnena och de
många flitiga tungorna, de futtiga synpunkterna —
då förmådde hon inte frigöra sig från denna mara,
som tryckte dem alla i Bergmans-hemmet. Och i
skolan, hur hade hon inte där fått skäppan full av
kamraterna, skoningslösa som barn kunna vara!
Ä, Gud! Och skulden, upphovet till allt detta!
Hon såg med gnistrande ögon bortåt sängen, där
stackaren låg, halvslumrande. Och hon knöt sina
små, sega arbetshänder och hon höjde sin panna i
trots, i stolthet: också hon hade ju droppar av
släktens blod i sig! Även hon kunde förnimma hur
stålfjädern i ryggen rätades ut och gjorde gestalten
Lundala-rak.
Denne man, denne utfattige och förolyckade, av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>