Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den dag, Mats satte sig upp på det säregna
åkdonet med skimmeln före, stod hela byn och glodde.
De gissade hit och dit, men de flesta slogo sig i
backen på att det skulle gå rakt åt skogen. Vilket
också blev fallet så till vida, att ekipaget snart nog
försvann — i riktning mot skogen. Men om en
halvtimme eller så kom den breda kareten farande
tillbaka, så dammet yrde kring dem. Skimmeln låg
som en rem utefter vägen, och undan gick det. Mats
satt och hurrade och smällde på. Hästen sprang för
livet, men pisk fick den alltjämt. På det sättet
jagade bredvagnen socknen runt — ända tills skimmeln
tröttnade.
Den måste ge med sig till sist.
Följande vinter tog Mats tre pris på travtävlingen
— med skimmeln knyckte han de två.
Johannes var mäkta modstulen den dagen och
visste inte riktigt, vad han skulle ta sig till. Han
hade stått och slumpat bort djuret 20 kr. billigare,
än han hade köpt det, och nu visade det sig att
Mats hade kunnat göra folk av kampen! Ja, finns
det rättvisa till i världen!! Neej . . . och han
spottade fränt. Hustrun sade ingenting, men hon tänkte
på en resa, hon gjort en gång och var glad åt att
slippa göra den åkturen om igen. Mats hade räddat
henne — först genom att stoppa det rasande djuret
och sedan genom att köpa den usla skimmeln.
Välsignade Mats, tänkte hon.
Om hon kunnat göra honom något gott i stället —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
