Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillbaka. Bössan, cn omborrad och förändra
reming-tonare, nedtogs från sin spik, pipan fälldes upp — det
var ett lopp, som man kunde gömma lillfingret i —
hanen provades, pipan hölls upp mot elden och
granskades.
Han tog sig god tid, kvällen var lång. Och natten
ännu längre, en natt utan kvällsmat igen — som
vanligt. Nå, sov man, så kändes då inte buksvedan
så olidlig, Gudskelov, så natten var ju inte att
förkasta i alla fall. Helst hade de väl sovit i ett kör
till våren, både far och son, sovit från mörkret,
kulenheten, men först och sist det eviga suget i den
aidrig mättade magen.
»Det här är allt, vad jag äger!»
Pojken sträckte fram två grabbnävar patroner mot
fadern, som nickade och fortfor att böja på sin
vide-ring.
Tidigt nästa morgon, medan natten ännu låg svart
över skogen, svängde sonen bössremmen över axeln
och gav sig ut. Gubben låg kvar i sin brits och
hörde slamret av skidorna mot stugväggen, där de
stått på lut, och hur snön frasade, när pojken gled
ut igenom grindhålet och slöks av det svarta.
»Otäck vinter», mumlade han, »rackarvinter på alla
vis å sätt. Gu* give, det snart vore vår!»
Slutligen, efter många gäspningar och sträckningar,
reste sig gamlen mödosamt ur fällarna och trevade
sig i kläderna. Den unge hade likaledes klätt sig i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
